Vad vi stoppar i oss och vad vår mat innehåller är den största källan till vårt kemikalieintag. Bekämpningsmedel (biocider och växtskyddsmedel) används för att hålla skadedjur och ogräs borta i alla delar av världen, för att maximera skörden.
ekologiskt i förskolan
I Karlstads kommuns förskolor köper vi in ekologisk frukt och bananerna är Fairtrade-märkta. Cirka 35 % av livsmedlen som köps in till förskola och skola är ekologiska. Maten lagas till största del från grunden och många av livsmedlen är dessutom lokalt producerade.
Frukt, bär, grönt och spannmål
Odlade bär är enligt svenska Livsmedelsverket hårt besprutade, men bär innehåller också väldigt mycket bra vitaminer och kostfibrer. Bär och frukt är ofta betydligt mer besprutade än till exempel spannmål. I Sverige har vi väldigt stor tillgång på bär i skogen, det bästa är att plocka egna bär.
Generellt sett behövs mindre bekämpningsmedel i kalla klimat än i varma, grödor från Sverige är därför många gånger mindre besprutade än importerade varor. Angrepp på potatis är däremot väldigt vanligt, vilket gör att potatis är en av de mest besprutade grödorna i Sverige.
Bland importerade varor är framförallt vindruvor, bananer och citroner tungt besprutade. Apelsiner är ofta behandlade med antimögelmedel för att frukten ska hålla bättre och inte börja mögla. Vindruvor är kanske den grödan som är mest besprutad i Europa. Enligt Naturskyddsföreningen hittades rester av 26 olika bekämpningsmedel i ett stickprov på vindruvor producerade i EU. Bekämpningsmedlen kan skada både djur, människor och den omgivande miljö. Bekämpningsmedlen som används till bananer och citroner sitter mestadels i skalen, vilket de flesta plockar bort. Det största problemet med bananer infinner sig vid odlingen, på en hektar (ca två fotbollsplaner) bananodling används ca 50 kg bekämpningsmedel varje år. Enligt Testfakta kan dock vissa bekämpningsmedel tränga genom skalet och finnas i fruktköttet.
5 varor att byta till eko
Kaffe, bananer vindruvor, mejeriprodukter, kött och potatis
Kött och charkprodukter
Det är vanligt att växter som används som djurfoder är besprutade med bekämpningsmedel, och rester kan därför påträffas i såväl kött och mjölk som i ägg. Kött står dessutom för den största miljö- och klimatpåverkan inom livsmedelskategorin, där djurproduktionen ensam står för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser. Forskning har visat att personer som äter mycket rött kött (nöt, gris, lamm) och charkprodukter har större risk att få hjärt- och kärlsjukdomar.
Baljväxter
Baljväxter, bönor, linser och ärtor, är proteinrika och är därför ett bra alternativ till kött ur klimatperspektiv. Ett kilo baljväxter ger upphov till ca 5-10 procent av de växthusgasutsläpp som motsvarande mängd nötkött ger. Det är däremot vanligt med allergi mot baljväxter. På senare år har allergin blivit allt vanligare, särskilt bland små barn. Trots baljväxternas positiva effekter kan det alltså vara bra att vara försiktigt med växterna, speciellt när det gäller barn. För dig som vet att du inte har någon allergi är däremot baljväxterna väldigt bra val i matbutiken.
Fisk och skaldjur
Fisksorter som är vanliga vid fritidsfiske kan innehålla mycket miljöföroreningar, som dioxiner, PCB:er och kvicksilver. Dessa fiskar går inte att köpa i butik, och de flesta av oss äter dem väldigt sällan. Fisk är däremot nyttigt på många sätt, de innehåller bra fetter – omega 3 – vilket minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och livsmedelsverket rekommenderar att vi äter fisk 2-3 gånger i veckan. Genom att äta olika sorters fisk kan man minimera risken att få i sig farliga ämnen. Dioxin och PCB lagras i fiskens fettvävnad och påträffas därför i just fet fisk; vildfångad lax, öring och sill/strömming från hela Östersjön. Detsamma gäller vildfångad lax, öring och sik från Vänern och Vättern samt röding från Vättern. Av dessa hittar vi endast sill och strömming i matbutiken, lax i butik är oftast odlad eller fiskad i Atlanten eller Stilla havet. Vill du ha mer råd kring fisk och skaldjur läs mer på Livsmedelsverket. Här finns också särskilda rekommendationer för gravida och ammande.
Naturskyddsföreningen har länge avrått från att äta jätteräkor, på grund av den enorma miljöpåverkan odlingen av räkorna medför. Stora områden mangroveskog skövlas och markerna förstörs av den stora mängd kemikalier och antibiotika som används vid odlingarna. Det är heller inte ovanligt att jätteräkor som livsmedel innehåller höga halter av antibiotika.
MSC, ASC och KRAV är märkningar som berättar att fisket för en produkt är hållbart.
Allmänna tips
-Välj ekologiskt och Fairtrade så minskar du bekämpningsmedelsresterna i maten och bidrar till bättre levnads- och arbetsförhållanden för odlarna.
– Använd listan från EWG för att välja vilka varor i frukt- och grönsaksdisken som är viktigare att välja ekologiskt än andra.
– Prioritera ekologiskt vid köp av vindruvor, vin och russin.
-Välj frukt och grönt efter säsong.
-Minska på köttet och ersätt det med vegetariska alternativ.
-Vilt är ett hälsosamt alternativ med mindre klimatpåverkan.
– Undvik fet fisk från Östersjön.
– Välj fisk och skaldjur märkta MSC (global organisation som tar fram standarder för certifierade fisk- och skaldjursprodukter – hållbart fiske), ASC (certifiering av fiskodlingar) eller KRAV.