Att prata med barn om klimat

Vi behöver anpassa hur vi pratar med barn i olika åldrar om klimat. Det är av största vikt att barnen inte känner att det är deras enskilda ansvar att lösa detta. Vad vi gör har absolut betydelse, men vi behöver prata mer om att påverka samhället. Tillsammans kan vi hitta lösningar som är till gagn för så många som möjligt.

Via Solsidan kan du som pedagog i förskola och skola se den digitala föreläsningen om Att prata med barn om klimatet med Frida Berry Eklund. Föreläsningen är 30 minuter lång och kan ses fram till 28 februari .

Frida tar upp forskning om klimatoro hos barn, varför vi ska prata med barn om klimatet, vad man kan göra, vilka fallgropar som finns och hur man skapar mening och hopp.

Lästips: “Prata med barn om klimatet” av Frida Berry Eklund.

Förskola

Att prata om klimat och att skapa engagemang kring frågorna är viktigt, något vi behöver få in tidigt i våra barns liv. Men för barn i förskoleåldern rekommenderas att koppla arbetet till barnens anknytning till naturen. Att prata om skräp, hur återvinning av gamla saker kan bli till nya, hushållning av resurser som el, mat och vatten, reparationer så saker håller längre och kan ärvas av andra och att ta hand om djur och växter är en perfekt väg att gå. Undvik att lyfta klimatförändringarna och dess effekter med extremväder, eftersom det ofta upplevs väldigt skrämmande. Prata hellre om naturen, både vad ni kan göra på förskolan och vad som kan göras utanför förskolan. Vad mår naturen bra av? Har barnen sett någon plats där de bor där det borde finnas mer grönska? Hur kan vi göra för att minska trafiken? Vad kan vi laga för mat på frukt och grönsaker som är naggade? Och vem skulle kunna äta resterna?

Lågstadiet

Att prata om klimat och att skapa engagemang kring frågorna är viktigt, något vi behöver få in tidigt i våra barns liv. Men för barn i lågstadieåldern rekommenderas att koppla arbetet till barnens anknytning till naturen. Att prata om skräp, hur återvinning av gamla saker kan bli till nya, hushållning av resurser som el, mat och vatten, reparationer så saker håller längre och kan ärvas av andra och att ta hand om djur och växter är en perfekt väg att gå. Undvik att lyfta klimatförändringarna och dess effekter med extremväder, eftersom det ofta upplevs väldigt skrämmande. Prata hellre om naturen, både vad ni kan göra på skolan och vad som kan göras utanför skolan. Vad mår naturen bra av? Har barnen sett någon plats där de bor där det borde finnas mer grönska? Hur kan vi göra för att minska trafiken? Vad skulle göra det enklare för dem att cykla eller gå till skolan? Vad kan vi laga för mat på frukt och grönsaker som är naggade? Och vem skulle kunna äta resterna?

Mellanstadiet

Att prata om klimat och att skapa engagemang kring frågorna är viktigt, något vi behöver få in tidigt i våra barns liv. Men för elever i mellanstadiet rekommenderas att knyta an till elevernas kontakt med naturen och förklara klimatkrisen i termer av att “jorden har fått feber”. Att prata om skräp, hur återvinning av gamla saker kan bli till nya, hushållning av resurser som el, mat och vatten, reparationer så saker håller längre och kan ärvas av andra och att ta hand om djur och växter är en perfekt väg att gå. Undvik att lyfta extremväder och naturkatastrofer, eftersom det ofta upplevs väldigt skrämmande.

Ta gärna upp vad eleverna kan göra, både på och utanför skolan, exempelvis att odla en äng eller bygga bihotell, starta en cykelutmaning eller testa att äta helt vegetariskt en vecka. Men också hur vi tillsammans kan påverka dem som bestämmer över allt från vägar och kollektivtrafik till matbutiker och kommunen som helhet.
Samtala om vad en kommun gör och vad de bestämmer över. Vad mår naturen bra av? Hur kan vi minska trafiken? Hur får vi fler att cykla? Finns det produkter vi inte äter, som vi kanske borde börja äta? Vad kan vi laga för mat på frukt och grönsaker som är naggade och hur tar vi hand om resterna? På vissa platser i landet blir matrester faktiskt bränsle till exempelvis bussar.

Högstadiet

Att prata om klimat och att skapa engagemang kring frågorna är viktigt, något vi behöver få in tidigt i våra barns liv. För elever i högstadiet rekommenderas att först och främst höra efter vad tonåringarna själva vet om klimatkrisen och vad de känner när de funderar på de här frågorna. Det är viktigt att ta reda på var de får sin information ifrån, vilken sorts fakta de baserar sin kunskap och därmed också sina känslor på.

För elever i den här åldern är själva samtalet och diskussionen väldigt viktig. Att ställa frågor till eleverna för att kunna reda ut missuppfattningar och felaktigheter är en viktig del. En annan är att prata om lösningarna på klimatkrisen. Be eleverna själva att berätta vilka lösningar de har, vad som skulle förenkla för dem och ha gärna bra exempel på initiativ som finns i världen att berätta om som en del av samtalet. Det är viktigt att tonåringarna både kan känna hopp kring att klimatkrisen fortfarande kan lösas och att de förstår att alla – individer, företag och politiker – har ett ansvar att hjälpa till. Led gärna in samtalet på vad vi som individer kan bidra med och hur vi tillsammans kan påverka.

Kom på så många konkreta förslag du kan som kan hjälpa till både lokalt, i Sverige och i världen! Vet du att det exempelvis finns en lag i Frankrike som gör det olagligt för restauranger och matbutiker att slänga ätbar mat? På Nya Zeeland har man halverat priserna i kollektivtrafiken för att underlätta för medborgarna när bränslepriserna stiger. I Tyskland kunde man i somras åka tåg, buss och kollektivtrafik i hela landet för ungefär 100 kronor per månad. I Bryssel kan invånarna få uppemot 9 000 kronor om de ställer bilen. I Paris plockar man bort parkeringsplatser för att göra staden mer cykelvänlig och det är lag på att varje kommersiell nybyggnation antingen ska ha solceller eller gröna tak. I Sundsvall testar man just nu gatubelysning som är rörelsestyrd och i Eskilstuna finns världens första återbruksgalleria. Vad kan Karlstad bli först med, förutom elevborgarråd?

Vi mår bra av att engagera oss
Vi mår bra av att engagera oss, känna att vi kan påverka och göra skillnad. Klimat- och artkrisens lösning ligger inte enbart på oss som enskilda individer, utan också på vårt samhälle. Det bör bli enklare för alla att göra rätt. Lösningarna kanske inte ser likadana ut i Karlstad som de gör på Södermalm i Stockholm eller i Kiruna, eftersom förutsättningarna ser olika ut. Desto viktigare att fler kommer till tals.

Det är viktigt att eleverna inte känner att det är deras enskilda ansvar att lösa detta. Vad vi gör har absolut betydelse, men vi behöver prata mer om hur vi kan påverka samhället tillsammans för att hitta lösningar som är till gagn för så många som möjligt.