Flerspråkighet som resurs

Att använda sig av elevernas flerspråkighet som resurs innebär att ett transspråkande förhållningssätt är rådande i klassrummet. Transspråkande (translanguaging) handlar om människans användning av alla språkliga resurser vid kommunikation med andra och i det egna inre tänkandet. Ett transspråkande förhållningssätt tar hänsyn till en individs hela språkliga repertoar och till alla de resurser som nyttjas i interaktionen med andra. Flerspråkiga elever har rätt att bli delaktiga i en ny kultur med ett nytt språk utan att behöva göra avkall på ett annat. En undervisning som bygger på flerspråkighet skapar en positiv identitetsutveckling där eleverna kan känna sig bekräftade som de flerspråkiga individer de är.

Transspråkande kännetecknas av två strategiska principer: social rättvisa och social praktik. Social rättvisa innebär att alla språk tillmäts lika värde och alla elevers språkliga resurser bör lyftas fram och nyttjas i undervisningen. Synsättet att alla språk är en källa till kunskap skapar ett lärandeklimat som får elever att känna sig sedda och uppmärksammade, vilket i sin tur främjar både språk- och kunskapsutveckling. Den sociala praktiken handlar om den praktiska undervisningen som lärare planerar och tillämpar. Här ska elevernas språkliga resurser användas i meningsfulla sammanhang med aktiviteter som inte enbart är stöd för stunden utan även ger eleverna strategier för hur flerspråkiga resurser kan användas för fortsatt lärande. Interaktion är här en nyckelaspekt eftersom det är i samspel med andra och med hjälp av alla våra språkliga resurser vi kan lösa uppgifter och skapa meningsfullhet.

I den forskning som ligger till grund för teorier om transspråkande hävdar man att hos flerspråkiga individer står alla inlärda språk i ett beroende till varandra i en gemensam underliggande språkförmåga. Att transspråka innebär att nyttja just de språkliga kompetenser som är lämpliga för att kommunicera med andra här och nu och på detta sätt anpassa den språkliga repertoaren till mottagaren. Transspråkande blir därför både en social och kognitiv aktivitet.

Läraren skapar förutsättningar för ett transpråkande förhållningssätt genom att tillåta att elevernas språkliga resurser blir en del av undervisningen. När eleverna får möjlighet att arbeta transspråkande i klassrummet förankrar de sitt nya språk i sina tidigare kunskaper och erfarenheter vilket skapar genvägar till förståelse och utveckling av svenska språket.

Som SFI-lärare behöver du inte kunna alla språk som talas i klassrummet, men du kan visa eleverna strategier för hur de kan använda sitt modersmål som stöd för lärande. En del av detta arbete hos oss på studieväg 1 innebär att eleverna får stöd på modersmålet genom språkstödjare.

Du kan läsa mer om det praktiska arbetet och tankarna kring detta arbetssätt under Språkstöd på SFI.

Referenser:

Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever: Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur och Kultur.

https://www.skolverket.se/download/18.645f1c0e17821f1d15c779/1619511438329/translanguaging-transsprakand--gudrun-svensson-20180418.pdf

García, O. & Li, W. (2018). Translanguaging: flerspråkighet som resurs i lärandet. Översättning: Christian Nilsson. Stockholm: Natur & Kultur.