Utvärdering digitala läromedel

Under läsåren 21/22 och 22/23 bedrevs ett projekt där flertalet digitala läromedel testades och utvärderas. Här är resultatet av detta.
Projektet initierades då Barn- och ungdomsnämnden valde att inför vårterminen 2021 satsa pengar på digitala läromedel. Projektet startades hösten 2021 och var initialt tänkt att pågå ett läsår. Efter första läsåret beslutade dock Barn- och ungdomsförvaltningen att själva bekosta läromedel för ytterligare ett läsår.
Syfte
Syftet med projektet var att om möjligt ta reda på vilket/vilka digitala läromedel som är mest lämpliga att använda i de olika stadierna samt om dessa kan ersätta de analoga läromedel som används. Syftet var också att delvis kunna se över om det går att samordna inköp av digitala läromedel för att pressa priser.
Förutsättningar för deltagande
- Läromedlet ska användas i den största möjliga mån. Läromedlet ska vara en viktig och väsentlig del av undervisningen. Pedagoger ska diskutera läromedlets innehåll, upplägg och användarvänlighet med kollegiet samt ämnesnätverk.
- Pedagoger ska delta i gemensamma träffar för att diskutera digitala läromedel och andra relevanta och relaterade frågor (t.ex digital läsning).
- Pedagoger ska genomföra Skolverkets kurs Välja och värdera digitala lärresurser.
- Både pedagoger och elever ska besvara enkäter.
Deltagande skolor
Första läsåret fick skolor själva ansöka om att få vara med i projektet samt lämna önskemål om vilket digitalt läromedel man ville testa. Alla som ansökte gavs möjlighet att delta och de flesta önskemålen om läromedel kunde tillgodoses. För att ett läromedel skulle köpas in skulle det kunna ersätta analoga böcker, dvs inte bara vara ett digitalt komplement utan vara ett komplett läromedel, samt täcka kursplanens innehåll i det aktuella ämnet. Till stor del valdes leverantörer ut där en stor andel av grundskolans ämnen samlades i en och samma portal.
Andra läsåret erbjöds ett antal utvalda skolor att delta. Detta för att få en större spridning av elever. Utöver dessa skolor erbjöds deltagande skolor från första året att få en del av sina läromedel bekostade ytterligare ett år. Nedan listas de skolor som deltog i projektet antingen första och/eller andra året.
- Anpassade grundskolan
- Fredricelundsskolan
- Frödingskolan
- Hultsbergsskolan
- Ilandaskolan
- Klaraborg CSU
- Kronoparksskolan
- Kvarnbergsskolan
- Nyeds skola
- Rudsskolan
- Råtorpsskolan
- Skattkärrsskolan
- Stodeneskolan
- Södra Råtorps skola
- Vallargärdets skola
- Vålbergsskolan
- Väse skola
- Västerstrandsskolan
För att ett läromedel skulle köpas in skulle det kunna ersätta analoga böcker, dvs inte bara vara ett digitalt komplement utan vara ett komplett läromedel, samt täcka kursplanens innehåll i det aktuella ämnet. Till stor del valdes leverantörer ut där en stor andel av grundskolans ämnen samlades i en och samma portal.
Nedan finns en sammanställning av vad elever i åk 1-3 tycker om de digitala läromedlen:
- Magma
- NE
- Gleerups
Tidigare har även läromedlet Qnoddarna från Natur & Kultur utvärderats men det har utgått och resultatet listas därför inte.
Magma skiljer sig från de övriga två läromedlen då detta endast innehåller matematik. Gleerups har även svenska och engelska och NE dessutom SO och NO. Man bör ha detta i åtanke när man tittar på jämförelserna samt även att det är en stor skillnad i svarsfrekvens.
Sammanfattningen längst ner är baserad på elevernas egna kommentarer.
Nedan finns en sammanställning av vad elever i åk 4-6 tycker om de digitala läromedlen:
- Clio
- Digilär
- Gleerups
- Liber
- Magma
- NE
- NOMP
Magma och NOMP är renodlade läromedel i matematik medan de andra täcker betydligt fler ämnen såsom svenska, engelska, SO, NO och i vissa fall även moderna språk och praktisk-estetiska ämnen.
Sammanfattningen längst ner är baserad på elevernas egna kommentarer.
Nedan finns en sammanställning av vad elever i åk 7-9 tycker om de digitala läromedlen:
- Gleerups
- Liber
- NE
Samtliga läromedel täcker upp en stor del av grundskolans ämnen, med några undantag för praktisk/estetiska ämnen.
Sammanfattningen längst ner är baserad på elevernas egna kommentarer.
Under läromedelsprojektets två år besvarade deltagande lärare på ett antal enkäter och utvärderingar. Nedan finns resultatet från projektets andra år dvs 2022/2023 då lärarna besvarade två större enkäter. Resultat från första läsåret är inte relevant då läromedlen uppdaterats utifrån nya kursplaner sedan dess.
Generell sammanfattning om digitala läromedel (oavsett stadie eller leverantör av läromedel)
Fördelar
Ett digitalt läromedel är lättare att anpassa utifrån elevernas behov och förmågor. Det är ständigt uppdaterat och med nytt innehåll. Digitala läromedel är lätta att tillgänglighetsanpassa med möjlighet till uppläsning, anpassa text med typsnitt osv, sy ihop individuella upplägg och göra lättöverskådliga för elever med behov av det. Det är också bra för de elever som tycker det är svårt att skriva med penna.
Det digitala läromedlet finns alltid med i elevens dator och är samlat på ett enda ställe. Det är lätt att komma åt hemifrån vilket är positivt vid planering för elever som är frånvarande.
Att arbeta med ett digitalt läromedel är tidsbesparande då många uppgifter är självrättande och eleverna får snabb feedback. Digitala läromedel uppfattas, av elever, som roligare än analoga och det är lättare att motivera dem utifrån snabb respons. Ett digitalt läromedel hjälper också elever få en förförståelse för det digitala samhället som de växer upp i.
Nackdelar
Den tekniska aspekten med ett digitalt läromedel är något som många lyfter fram som negativt. Det kan vara nätverksproblem, datorn är inte laddad eller att läromedlet kräver många inloggningssteg.
Datorn innebär också en distraktion där det är lätt för eleverna att göra andra saker än skolarbete.
Digitala läromedel är svårare att överblicka och navigera i än analoga läromedel. Elever förlorar helhetssynen på ämnets innehåll. Digitala läromedel kräver komplettering med anpassat material och egna uppgifter för att täcka upp brister eller för att eleverna ska bearbeta materialet noggrannare och få bättre förståelse.
Digitala läromedel ger mindre lästräning då fler lyssnar till texterna än läser dem. Alla elever klarar inte heller av digital text utan den behöver skrivas ut vilket innebär mycket jobb.
Det är svårt att nå svaga elever då det digitala blir ytterligare ett moment. Vissa elever kan bli frustrerade och ge upp när de direkt ser att de har fel.
Digitala läromedel bidrar till ökad skärmtid. Elever kan behöva vila från skärmen.
Vårdnadshavare upplever att det är enklare att hjälpa sina barn i analoga läromedel.
Slutsatser utifrån användning av digitala läromedel under längre tid (åtminstone ett läsår)
Lärare upplever att de är bättre på att anpassa läromedlet utifrån elevgrupper, individer och olika arbetsförhållanden. Man känner till materialet bättre och kan lättare navigera i det och därmed vägleda eleverna på ett annat sätt. Man vet vilka delar som lämpar sig att använda vid olika områden och vågar därför hoppa över vissa delar. Man undviker också uppgifter som ”bara blir knapptryck”. Lärare känner en större säkerhet när det gäller att skapa uppgifter, använda planeringsverktyg och andra funktioner vilket underlättar arbetet. Lärare har en ökad förståelse för hur författarna har tänkt med upplägg och innehåll. Det digitala läromedlet används i större utsträckning. Lärare kan fokusera mindre på teknik och mer på innehåll. Det är lättare att planera för elever som är hemma.
En lärare menar att hen arbetar mer språkutvecklande nu än med analoga läromedel. En annan lärare påpekar att det inte går inte använda det digitala läromedlet på samma sätt som tidigare pga Lgr22 vilket gissningsvis beror på att läromedlet inte har uppdaterats. En lärare upplever också att både vårdnadshavare och elever oftare efterlyser fysiska böcker. Vårdnadshavare upplever att det är enklare att hjälpa sina barn i analoga läromedel.
Framförallt inom matematiken beskriver lärare att de insett att det är svårare att fånga upp eleverna på rätt sätt eftersom man inte ser vad de gör i samma utsträckning. De anser att elevernas redovisningar blir mer bristfälliga. De blir sämre på att redovisa metoder och uträkningar. Lärare upplever att elevernas ansträngningar att lära sig minskar. Många mattelärare är också tveksamma till att digitalt läromedel i matematik är det bästa alternativet. Flera lyfter att fysiska böcker är att föredra i matematik.
Även om många har tillgång till digitala läromedel så används det inte av alla och i alla ämnen. Vad det beror på är svårt att utläsa då dessa inte besvarat enkäten. Behovet att ha analoga läromedel är fortfarande stort och istället använda det digitala som komplement.
Projektet har visat, både via enkäter och i diskussioner, att lärare ser både för- och nackdelar med digitala läromedel. Det man tycker fungerar allra bäst är att använda sig av både digitalt och analogt material för att differentiera och variera sin undervisning. Digitala läromedel fungerar också olika bra i olika ämnen. Framförallt utmärker sig matematik som ett ämne där lärare tycker att uträkningar och liknande fungerar bäst analogt. I ämnen där mycket textläsning ingår upplever man att eleverna väljer att lyssna på texten istället för att läsa den, vilket innebär att eleverna inte lästränar lika mycket som tidigare. Knappt 71% av lärarna skulle med den erfarenhet de har idag använda sig av både analog och digitala läromedel.

Det är också en viss spridning på hur lärare bedömer elevernas kunskapsutveckling jämfört när eleverna arbetade med analogt läromedel. Fördelning i bilden nedan visar att det är svårt att uppskatta om ens elever har fått bättre eller sämre ämneskunskaper. Det kan ha olika förklaringar, som t.ex att det är inte samma klass som man har haft analog respektive digital undervisning med eller att det är svårt att utvärdera utifrån att man inte använt det digitala läromedlet i stor omfattning. 43% bedömer att elevernas kunskaper ligger på samma eller bättre nivå som med ett analogt läromedel medan 18% gör bedömningen att eleverna presterar sämre med det digitala.

Det är få som förespråkar ett centralt inköp av ett och samma läromedel till alla skolor. De flesta lärare (78%) vill att skolorna själva ska göra sina egna inköp av läromedel alternativt samordna inköp på central nivå för att kunna pressa priser. Detta för att kunna säkerställa den pedagogiska friheten i att själv få välja det läromedel man anser vara bäst för sin undervisning.
När jag som lärare har svårt att hjälpa sonen med läxan är något fel | Göteborgs-Posten (gp.se)
Läraren kunde inte hjälpa sitt barn med läxan: ”Granska läromedlen” – Skolvärlden (skolvarlden.se)
Regeringen satsar 685 miljoner på läromedel | SVT Nyheter
”Digitaliseringen i skolan har varit ett experiment” – Regeringen.se
Satsning på läromedel visar på ökade klyftor bland Sveriges kommuner | Läromedelsföretagen (tt.se)
Undersökning visar: 7 av 10 lärare håller inte med om regeringens läromedelssatsning (ne.se)
Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap – Regeringen.se
Fridolin om brister i läromedel: ”Bör skrivas in i skollagen” – Skolvärlden (skolvarlden.se)
NWT – Debatt: Mer böcker och mindre skärmtid i skolan
Forskarna hjälper lärarna att välja digitala läromedel | Nyheter (vilarare.se)
