Frågor och svar, Elevborgarråd för klimatet

Vart kan jag hitta elevförslagen? 

Elevborgarråd för klimatet, 67 elevförslag

Vad är Elevborgarråd för klimatet?

Karlstads kommun är först i Sverige med ett Elevborgarråd för klimatet.

Elevborgarråd för klimatet är ett initiativ från barn- och ungdomsförvaltningen som handlar om att inkludera elever i viktiga samhällsfrågor, i det här fallet klimat och miljö. Eleverna arbetade januari-mars 2023 med frågeställningarna

• Hur sänker vi utsläppen i Karlstad kommun – utan att någon kommer i kläm?
• Hur kan Karlstad bli en mer miljösmart kommun?

Eleverna skickade in 967 förslag som bearbetades av elever och 67 av dem beslutade eleverna lämna över till kommunens styrande politiker.

Elevborgarråd för klimatet handlar om att höja kunskapen om klimat och miljöfrågor, att arbeta med demokrati, elevinflytande och skapa framtidshopp.

12 april är det dags för återträff där eleverna får lyssna till politiker som redogör för vad som hänt med förslagen.

Varför gör Karlstads kommun det här?

Många elever känner oro inför klimatkrisen och för miljön och det här är ett sätt att öka elevernas påverkansmöjligheter i den här komplexa frågan. Vi vill genom ett aktivt elevinflytande i klimatfrågor skapa ett Elevborgarråd där våra elever ges möjlighet att bli nyfikna, modiga karlstadsbor som känner hopp och handlingskraft inför framtiden. Det är inte barnens enskilda ansvar att lösa klimatkrisen. Men vi väljer att lyssna på och inkludera eleverna i miljö- och klimatfrågan och tror att vi tillsammans kan hitta lösningar som är till gagn för så många som möjligt.

Har det gjorts tidigare?

Karlstads kommun är först ut i landet med ett Elevborgarråd för klimatet. Elevborgarrådet är inspirerat av konceptet medborgarjury som används både i Frankrike och EU, just för att fler ska få komma till tals och fler erfarenheter och förutsättningar ska kunna vägas in när beslut fattas. Det skapar möjligheter till en rättvis klimatomställning.

Vad är målet med projektet?

Målet var 50 skarpa förslag (resultatet var 67) från våra elever på hur Karlstads kommun kan bli mer klimatsmart och miljösmart. Målet är också att skapa framtidstro bland barn och unga i Karlstads kommun och ge dem möjlighet att påverka Karlstads kommun till en mer miljö- och klimatvänlig framtid. Det handlar också om att inspirera och sätta ett gott exempel för andra kommuner. Elevförslagen ger ett underlag för kommunen att fatta beslut som har en opinion bakom sig. Eleverna har också fått tänka till om miljö och klimatfrågan, det har ett värde i sig att arbeta med det i olika ämnen i skolan.

Vilka frågeställningar har eleverna arbetat utifrån?

• Hur sänker vi utsläppen radikalt i Karlstad kommun – utan att någon kommer i kläm?
• Hur kan Karlstad bli en mer miljösmart kommun?

Vad händer med förslagen? 

20 april 2023 deltog två elevrepresentanter från de kommunala mellan- och högstadieskolorna i en elevdemokratiworkshop där eleverna beslutade om 67 förslag som lämnades över till kommunens politiker.

Förslagen lämnades över till barn- och ungdomsnämnden i maj 2023 som skickade förslagen till kommunstyrelsen. I oktober 2023 skickade kommunstyrelsen ut förslagen till berörda nämnder och bolag, samt till Region Värmlands kollektivtrafiknämnd. Nämnder och bolag har hanterat elevförslagen liknande medborgarförslag och nämnderna har svarat på elevförslagen. Samlade svar finns här Svar på elevförslagen.

Elever har också träffat kommunstyrelsen och kommunstyrelsen avsatte 1 miljon kronor för genomförande av förslag 2024 års budget.

Inom vilka områden har eleverna lämnat in förslag?

Hållbara städer, transporter, el och energi, mat och livsmedel, biologisk mångfald, avfall och återbruk och hållbar konsumtion.

Vad tycker eleverna om politikernas svar på elevförslagen?

Elevcitat från workshopen på återträffen

”Skönt att många genomförs och att mycket redan görs. Trodde att det skulle vara mer som inte gick att genomföra än vad som redovisades”.

”Vi tycker att politikerna har lyssnat. Bra att de tog upp alla förslag och berättade om varför förslagen inte genomfördes eller togs vidare. Det kändes jätteviktigt”.

”Innan kände vi att politikerna inte lyssnade. Detta arbete har gjort att vi känner att de lyssnade på oss mer än tidigare. Vi lärde oss mer om kommunala beslutsprocesser också vilket var roligt”.

”Det var lärorikt, kul att diskutera och lärorikt hur kommunen hanterar förslagen och varför det blev som det blev”.

”Eleverna upplever att de blivit lyssnade till och att politikerna tagit till sig och möjliggjort många idéer, de förstår att politikerna behöver prioritera och är glada över tanken om ett nytt Elevborgarråd”.

”Fantastiskt att flera förslag genomfördes”.

”Även om allting inte går att genomföra nu så är det viktigt att ta med det för framtiden”.

Är det inte ett svek mot eleverna att det tar sån tid att genomföra förslagen?

Styrkan i Elevborgarrådet är att elevförslagen hanteras i den kommunala organisationen, det handlar om att göra elevinflytande och elevdemokrati på riktigt. Förslagen har därför tagits upp i kommunstyrelsen, berörda nämnder och bolag på liknande sätt som medborgarförslag. Den demokratiska processen tar tid. Flera av elevförslagen är omfattande och kräver både investeringar och tid för genomförande, exempelvis att bygga fler och bredare cykelbanor och sätta solpaneler på kommunens tak. Andra elevförslag har varit enklare att genomföra direkt så som matsvinnsutmaning mellan skolor, ökat återbruk i slöjden, vego- testdagar och satsningar på odling på förskolor. Elevborgarrådet är också en demokratiövning – alla goda idéer kan inte blir förverkligade, det krävs en prioritering där nytta och insats måste vägas in.

Flera av nämndernas svar handlar ju om att förslagen redan genomförs, är det någon idé att lyssna på eleverna då? 

Det stämmer att flera av elevförslagen är sådant som genomförs, eller genomförs till viss del och nu tack vare Elevborgarrådet ska utvecklas och satsas på ännu mer. Att elevförslagen ligger i linje med arbete som görs eller planeras att göras är positivt. Att fler har tänkt samma sak innebär ju inte att idén är dålig – utan sannolikt precis tvärtom – en riktigt god idé. Elevförslagen om miljö och klimat ger dessutom kommunen en bekräftelse på att arbetet Karlstads kommun gör har en förankring och efterfrågas. Hittills är 26 förslag beslutade att genomföras, 11 genomförs redan, 17 utreds vidare just nu och 7 av fått avslag.

Vi ser också ett ökat behov av att bättre kommunicera till våra barn- och unga om det positiva som görs på miljöområdet i Karlstad eftersom kunskapen om det visat sig ibland vara låg. Ett initiativ efter elevförslagen är därför miljönämnden som i maj kommer att göra en klimatmånad med fokus på kommunikation till kommunmedborgare.

Hur jobbar ni med återkoppling till eleverna?

Vi samlar allt på siten Elevborgarråd för klimatet.

Där finns svaren till eleverna från nämnderna, inspelade hälsningar till eleverna med politiker. Vi har också i flera omgångar kommunicerat svaren på elevförslagen på skolornas TV-skärmar och affischer samt i kontinuerliga utskick till skolorna via rektorerna. Vi har också haft en utställning med elevförslagen på Bibliotekshuset samt en utställning i gallerian Rundgång (som för övrigt svarade mot tre av elevförslagen).

12 april 2024 hade vi en återträff med elever där elevrepresentanter får möta politiker och höra vad som hänt med deras förslag.

Hur har arbetet med Elevborgarråd för klimatet gått till? 

Kunskapslyft om klimatet

I juni 2022 ägnades hela chefsdagen på barn- och ungdomsförvaltningen till klimat och miljöfrågor. Cheferna gick en riskvandring kopplat till klimat och översvämningar, lyssnade på klimatpsykologerna och fick göra interaktiva scenarion om klimatanpassning. Det var startskottet för klimatlyftet.

Under hösten 2022 fick grundskolans rektorer ytterligare två klimat- och miljöutbildningar, en framtidsspaning om den hållbara framtiden och en om klimat och miljöproblem. Därefter fick personalen på grundskolorna i november en digital klimat och miljöutbildning. Därefter har det tagits fram åldersanpassade inspirationsblad till eleverna som handlar om miljö och klimat. Därutöver har vi haft en digital föreläsning om att prata med barn om klimatet. Vi har skapat en webbsida med mänger av inspirationsmaterial, fakta och kontaktuppgifter till sakkunniga inom miljöområdet som eleverna har kunnat kontakta.

Elevernas arbete

I januari startade elevernas arbete med att ta fram konkreta förslag på hur Karlstads kommun kan bli mer miljö och klimatsmart. Till sin hjälp hade de åldersanpassade inspriationsblad, en inspirationsfilm och faktaunderlag samt möjlighet att ta kontakt med sakkunniga inom olika områden.

Hur har arbetet sett ut i klasserna?

Det har sett olika ut, vissa klasser har skickat samlade förslag, i andra fall var enskilda elever skickat förslag. Eleverna har arbetat med frågan i olika ämnen och inom olika teman. En viktig del i arbetet är att eleverna har fått tänka till om miljö och klimatfrågan, det har ett värde i sig och många elever har lämnat förslag på aktiviteter som faktiskt kan genomföras lokalt på skolan så som odling, minska matsvinnet och klädbytardagar. Sista dagen att skicka in förslag var 17 mars.

Hur är intresset för miljöfrågor bland eleverna?

Vi märker av ett stort intresse, engagemang och klokskap hos våra elever. I andra miljöprojekt vi gjort tidigare kan vi se samma engagemang och vilja att göra något bra för miljön och klimatet som vi ser nu. De förslag vi får in från elever är kloka, skarpa och visar på en hög kunskap i ämnet, framförallt är de uppfodrande, tydliga och kräver en förändring. Elever vi pratat med under projektets gång har understrukit hur viktigt de tycker att det är att vi lyssnar på och inkluderar dom och att de tycker att det är väldigt bra att detta är något som sker på riktigt. Att förslagen kommer till styrande politiker i kommunen. De har också lyft fram att de hoppas att konceptet ska utvecklas och spridas i andra kommuner och andra länder också.

Blir inte barnen oroliga?

Allt arbete kring Elevborgarråd för klimatet sker på ett åldersanpassat sätt, med vuxnas närvaro och med en positiv framtidsvision i fokus. Barn och unga är i allmänhet redan medvetna om klimatkrisen och många bär också på en oro för vad den innebär, visar undersökningar. Genom att visa på problemlösning och låta barnen vara delaktiga i att skapa en vision av en hållbar framtid i sin närmiljö kan Elevborgarråd för klimatet tvärtom hjälpa barn att hantera sin oro. Under hela projektet finns också möjlighet att ställa frågor och prata om sina tankar kring klimatfrågan.

Hur pratar man med barn om klimatet? 

Generellt är en bra tumregel att först ta reda på hur mycket barnet redan vet, genom att ställa öppna frågor. Då är det lättare att reda ut eventuella missförstånd, och också fånga upp oro, funderingar och frågor. Det är också viktigt att åldersanpassa informationen. För små barn rekommenderas att hellre prata natur och miljö, som exempelvis källsortering, nedskräpning och biologisk mångfald. För lite äldre barn kan vi prata om klimatfrågan i termer av att planeten har fått “feber”. Vi rekommenderar boken “Prata med barn om klimatet” av Frida Berry Eklund som ger handfasta tips kring detta. Via Solsidan kan du som pedagog i förskola och skola se den digitala föreläsningen om Att prata med barn om klimatet  med Frida Berry Eklund. Föreläsningen är 30 minuter lång och kan ses fram till 28 februari .

Vem är det som tagit initiativ till arbetet?

Barn- och ungdomsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att samverka med lokala föreningar för ökad hållbarhet och det här är en del i det arbetet. Nämnden har också ett mål Karlstads barn och unga ska genom kunskap och engagemang ges förutsättningar att bidra till en hållbar omställning av klimat och miljö och det målet arbetar vi aktivt för. Utbildningschef och tf utbildningschef grundskola tillsammans med förvaltningens miljöstrateg agerar styrgrupp i projektet.

Hur ser tidsplanen ut? 

År 2022

Juni: Temadag klimat och miljö för alla chefer på barn- och ungdomsförvaltningen, riskvandring kopplat till klimatrisker, klimatpsykologerna och risklab på KAU.

September: Klimatutbildning med tema framtid för alla rektorer i grundskolan.

November: Klimatutbildning rektorer och personal i grundskolan.

År 2023

Januari: Digital föreläsning att prata med barn om klimatet.

Januari-mars:  Alla kommunala grundskolor jobbar på olika sätt med klimat, miljö, omställning, pratar om utmaningar, förutsättningar och spånar lösningar. Under denna period handlar det om att ge barn och unga goda förutsättningar för att kunna komma med skarpa förslag. Här finns inspirationsblad och inspirationsmaterial. 

17 mars:  Sista dagen för inlämning av förslag (digitalt) via den här sidan. 

17 mars är också sista dagen att anmäla två elever per skola från åk 4-9 till Elevdemokratiworkshop. Anmälan Elevdemokratiworkshop. 

20 april: Elevdemokratiworkshop där två representanter från varje kommunal grundskola (åk 4-9) deltar för att finslipa alla idéer. Elevdemokratiworkshopen avslutas med att eleverna pitchar sina förslag till bland annat barn- och ungdomsnämndens ordförande. 

20 april: Pressträff på elevdemokratiworkshopen klockan 09.45.

26 april: Elevrepresentanter lämnar över förslagen i Elevborgarråd för klimatet till kommunstyrelsens ordförande på Värmlands miljö- och klimatdag på KCCC.

16 maj: Elevrepresentanter träffade kommunstyrelsen och berättade om förslagen och vikten av elevinvolvering i klimatfrågan.

17 maj: Elevrepresentanter träffade barn- och ungdomsnämnden och lämnade över alla förslagen att fördela till berörda nämnder, bolag och kommunstyrelsen.

23 maj: Utställning av alla elevförslag i Bibliotekshuset i Karlstad.

År 2024 

Beslut i nämnder och bolag

12 april återträff med politiker och elever

Finns det inspiration till oss som kommun? 

Emma Sundh och Maria Soxbo som genomfört delar av Elevborgarråd för klimatet på uppdrag av och  i samarbete med Karlstads kommun har gjort ett avsnitt i plan B – podden som finns här, eller där poddar finns.  Bonusavsnitt, Elevborgarråd för klimatet Plan B- podden. 

Här finns en 11 minuter film från SKR om Elevborgarråd för klimatet

Hur sprids konceptet?

Karlstads kommun är först i Sverige med ett Elevborgarråd för klimatet och många andra kommuner har visat stort intresserade för att göra på liknande sätt. Elevborgarråd för klimatet har presenterats på bland annat

• SKR webbsändning den 21 mars med fokus på vikten av att involvera unga i den lokala utvecklingen
• Klimatkommunernas politikernätverk
• SKR utvecklingsnätverksträff Agenda 2030 (6 mars)
• Nätverksträff för kommuner Länsstyrelsen Västernorrland (27 mars)
• I samtal med många andra kommuner (Kalmar Öland, Lerum, Katrineholm, Helsingborg, Trollhättan, Alvesta)
• Föredrag för riksdagspolitiker (Amanda Lind 26 mars)
• Föredrag framtiden lärande väst (13 juni 2023)
• Föredrag för forskare från University of Education, Freiburg som fokuserar på Education for Sustainable Development, ESD (10 maj 2023)
• Föredrag för nätverket Learnfood med bla RISE, Livsmedelsverket och representanter från Örebro universitet och universitet i Norge och Danmark