För lärare
En elev på studieväg 1
Läs om Zara - En elev på studieväg 1

Handledningskurs för språkstödjare - varför?

För att vi ska få en samsyn kring arbetet med eleverna och för att introduceras i verksamheten på ett bra sätt behöver språkstödjarna handledning och utbildning. De behöver få förståelse för vad det innebär för eleven att lära sig att läsa för första gången och dessutom på ett språk hen ännu inte behärskar. De språkstödjare som är anställda hos oss får därför gå en handledningskurs.
I kursen ingår följande delar:
- kännedom om vad det innebär att vara elev på studieväg 1 samt lämplig metodik,
- kännedom om hur ett transspråkande klassrum kan realiseras med språkstödjarens hjälp,
- kännedom om Skolverkets kartläggningsmaterial för vuxna nyanlända,
- läs- och skrivinlärning på målspråket för vuxna nybörjarläsare,
- studieteknik för vuxna nybörjarläsare samt
- kännedom om lämpliga digitala verktyg för vuxna nybörjarläsare.
Att arbeta som språkstödjare innebär kännedom och förståelse för flera olika delar. Språkstödjaren måste förstå vad eleven behöver utveckla samt varför hen behöver utveckla just detta. Med hjälp av det gemensamma språket ska språkstödjaren sedan förmedla det till eleven. SFI-läraren och språkstödjaren behöver tillsammans reflektera över detta för att skapa en ömsesidig förståelse för språkstödjarens arbete med eleven. SFI-läraren kan inte förvänta sig att språkstödjaren ska förstå elevens lärbehov samt vilket specifikt stöd detta kräver bara genom att läraren berättar, skriftligt eller muntligt. Läraren behöver därför hitta kompletterande kommunikationskanaler för att skapa denna samsyn.

En språkstödjare på SFI, studieväg 1 behöver därför få utbildning i:
- vuxenpedagogik
- inlärningsstrategier
- hur hen kan få eleven att reflektera över sitt lärande
- hur hen anpassar undervisningen efter elever på olika nivåer
- vad som är lämpliga uppgifter för elever på olika nivåer
- hur ett kartläggningssamtal fungerar
Stöd i det pågående arbetet med eleverna behöver vara kontinuerligt. Språkstödjarna får handledning och utbildning av oss SFI-lärare en gång i veckan á 1,5 timme. Här varvas teoretiska inslag med reflektioner kring språkstödjarnas möten med eleverna. Fördelen med att ha ett schemalagt handledningstillfälle i veckan, i stället för en inledande kurs, är att språkstödjarna får bearbeta innehållet i kursen genom det pågående praktiska arbetet. På detta sätt synliggörs utmaningar som språkstödjarna ställs inför. De får också möjlighet att bearbeta innehållet i kursen med autentiska exempel från egen undervisningspraktik.
Reflektionsmaterial
Reflektionsmaterial språkstödjare och elever
Språkstödjaren har i sitt uppdrag att skapa medvetenhet hos eleverna kring hur eleven ska göra en viss uppgift samt varför hen ska göra just detta. Genom att språkstödjaren kontinuerligt ställer frågor som Vad gör du nu? Vad tränar du på? Hur tränar du? Varför gör du det? till eleven, manas hen till ett reflekterande förhållningssätt. Tack vare att tidigare inlärda språk tas tillvara och ses som en resurs i inlärningen, kan eleven lära på ett medvetet sätt. Eleven kan fråga och prata om det hen vill med förståelse och eftertänksamhet.
När en elev får lära sig att ta ansvar för sina studier på detta sätt blir inlärningen också meningsfull, eftersom eleven förstår vad som förväntas av hen. Med språket som resurs kan språkstödjaren hjälpa eleven att känna sig trygg i lärprocessen. Nedan återges ett exempel på reflektionsfrågor som läraren ställer i samband med att eleverna arbetar med meningsbyggnad.
Reflektionsmaterial SFI-lärare och språkstödjare
I handledningskursen får språkstödjarna, förutom handledning, också möjlighet att reflektera över sitt uppdrag. Vid dessa handledningstillfällen ger SFI-läraren språkstödjarna frågor som de ska reflektera över när de arbetar med ett specifikt moment med eleverna.

Reflektionsfrågorna skapar ett underlag för lärande samtal mellan SFI-lärare och språkstödjare i syfte att öka förståelsen för både elevernas behov samt det egna uppdraget. Då språkstödjarna är resurser för varandra bygger reflektionsfrågorna också på att språkstödjarna diskuterar sinsemellan. Vår tanke är att det är i samtal med andra vi får syn på vårt eget lärande och kan utveckla ny kunskap.
Reflektionsfrågorna kan till exempel vara uppbyggda enligt följande exempel:

Det är viktigt att ett prövande förhållningssätt genomsyrar utbildningen så att språkstödjarna får möjlighet att utveckla och ompröva den egna praktiken. Ett exempel på ett sådant prövande förhållningssätt är rollspel, som vi skriver om nedan under rubriken Rollspel - syfte och funktion.
Rollspel - syfte och funktion
Det är viktigt att ett prövande förhållningssätt genomsyrar utbildningen så att språkstödjarna får möjlighet att utveckla och ompröva den egna praktiken. Ett exempel på ett sådant prövande förhållningssätt är rollspel.

Rollspel är ett arbetssätt för att uppnå den gemensamma förståelsen för språkstödjarens uppdrag. Den vuxna nybörjarläsarens utmaningar är svåra att få grepp om och därför behöver språkstödjarna vägledning av erfarna lärare med kännedom om elevgruppen. I rollspel med språkstödjare iscensätts lärsituationer som språkstödjaren möter i sitt arbete med eleverna på studieväg 1. Arbetsmodellen förutsätter ett aktivt deltagande av alla som deltar. SFI-läraren / SFI-lärarna tar olika roller för att synliggöra de utmaningar som eleverna står inför i sin inlärning.
Rollspelen handlar också om att språkstödjarna ska få möjlighet att få träna på sin stöttande funktion. I genomförandet gestaltas exempelvis hur en elev tränar på att ljuda genom olika tekniker eller hur eleven med olika strategier sökläser en text. Rollspelen gör olika undervisningssituationer synliga för språkstödjarna och tillsammans kan SFI-läraren och språkstödjarna resonera om hur eleven kan få den hjälp som hen behöver.
Rollspelen har förberetts av SFI-läraren utifrån olika elevtyper och deras behov. De kan ha olika upplägg beroende på hur språkstödjaren har möjlighet att interagera i rollspelet. Ibland har rollspelen ett sådant upplägg att språkstödjarna kan kommentera det de ser. Rollspelen kan också vara konstruerade med ett öppet slut så att språkstödjarna får gå in och agera och visa hur de själva skulle ha gjort i en viss lärsituation.
Här kan du ta del av exempel på olika rollspel:
| Rollspel - stötta vid ljudning |
| Rollspel - Jag väljer |
| Rollspel - Skriva meningar med p+v+e |
Handledningskurs för språkstödjare
Här kommer du åt det material vi använder oss av i vår handledningskurs för språkstödjare. Du finner exempel på rollspel och reflektionsfrågor för språkstödjare.
Här finns också lektionsplaneringar och elevuppgifter som språkstödjarna använder tillsammans med eleverna.
Handledningskurs för språkstödjare

