AI
Det här är en samlingssida med information, övningar och inspiration. Materialet är kopplat till kurser i Buf Akademien och finns här för dig som vill lära dig mer på egen hand eller tillsammans med kollegor. Ett sätt att komma igång och ta de första stegen är att använda lärpaketet tillsammans på förskolan eller skolan.
På den här sidan finns avsnitten:

Det här är AI
AI i vardagen
Idag möter vi AI i många olika situationer i vardagen, och det har vi gjort i många år. Till exempel används AI för ansiktsigenkänning och för att föreslå innehåll på sociala medier och streamingtjänster. Flera myndigheter och företag har börjat använda AI på sina webbplatser där besökare kan chatta med en digital kundtjänst och inom sjukvården används system för att bl.a. leta efter tidiga fall av cancer i patientfotografier.
Även om många pratar extra mycket om AI nu, har olika former av AI funnits sedan mitten av 1900-talet. Anledningen till att AI är en så het fråga idag är att i princip alla nu har tillgång till AI genom generativa AI-tjänster. Det här är tjänster som skapar något nytt – till exempel texter, videor eller bilder. I filmen från Internetstiftelsen får du höra mer om AI och när du möter det i vardagen.
Läs mer hos Internetstiftelsen – AI är redan vardag
Vad är AI?
Artificiell intelligens (AI) är när datorer gör saker som människor brukar göra, som att tänka och lösa problem. AI använder speciella program och mycket data för att lära sig och fatta beslut. Det finns olika typer av AI, som smal/snäv AI som gör en sak bra, och generell AI som kan göra många saker. I filmen från Internetstiftelsen får du lära dig grunderna av Fredrik Heintz, professor vid Linköpings universitet som forskar på AI (10min).
Läs mer hos Internetstiftelsen Vad är AI för något?
Utvecklingen av AI är snabb och föränderlig och det finns många nya begrepp. I begreppslistan finns några grundläggande som är bra att känna till…
AI-begrepp
Artificiell intelligens (AI): Detta är ett brett område inom datavetenskap som handlar om att skapa smarta maskiner som kan utföra uppgifter som vanligtvis kräver mänsklig intelligens.
Generell artificiell intelligens (AGI): AGI är en typ av AI som har förmågan att förstå, lära sig och tillämpa intelligens på ett brett spektrum av uppgifter på samma sätt som en mänsklig varelse kan. Till skillnad från snäv/smal AI, som är designad för specifika uppgifter, är AGI flexibel och anpassningsbar. Så här långt har vi inte kommit i utvecklingen än.
Generativ AI: Detta är en underkategori av AI som fokuserar på att skapa nytt innehåll eller data som kan vara text, bilder eller musik. Den använder avancerade algoritmer för att generera nya verk som är unika och inte bara en kopia av befintligt material. Generativ AI är som en konstnärlig vän som kan göra fantastiska saker åt dig men kom ihåg, det är inte säkert att den ger dig sanningen. Den vill alltid ge dig något, så var sakkritisk!
Algoritm: En algoritm är en lista väldefinierade instruktioner som syftar till att lösa ett problem. Algoritmer finns i allt som är datorstyrt och består av instruktioner om vad som ska utföras, och i vilken ordning. En algoritm kan liknas vid ett matrecept med stegvisa instruktioner för tillagning av en viss maträtt.
Maskininlärning: Vanliga datorprogram består av algoritmer och utför uppgifter enligt dess instruktioner utan att göra några erfarenheter. Maskininlärning går i stället ut på att träna ett datorprogram till att klara en viss uppgift. Till exempel kan AI:n tränas i att urskilja katter i bilder genom att presentera en stor mängd bilder på olika katter ur många olika vinklar. AI konstruerar på så sätt sina egna algoritmer utifrån informationen som den hanterar och finslipar allteftersom, på egen hand eller med mänsklig hjälp, för att förbättra sina resultat.
Vad är maskininlärning?| Internetkunskap
Vad är maskininlärning? Begreppa
Neurala nätverk och djupinlärning : De artificiella neurala nätverken är inspirerade av hjärnans uppbyggnad med dess många nervceller som är sammankopplade med varandra. Datorprogrammet är uppbyggt av noder, motsvarande hjärnans nervceller, sammanlänkade i lager. Precis som andra AI skapar neurala nätverk egna regler genom maskininlärning. Skillnaden är att de kan hantera ännu mer komplex information än tidigare AI. I djupinlärning används många lager.
Språkmodeller: Språkmodeller är en typ av AI som är designad för att förstå och generera mänskligt språk. De används för att analysera text och tal, och kan till exempel hjälpa till med att översätta språk, skriva texter, eller svara på frågor. En språkmodell lär sig genom att använda algoritmer och maskininlärning för att bearbeta och förstå språk, analysera stora mängder textdata och identifiera mönster i hur ord och meningar används. Begreppet LLM står för Large Language Model.
Risker och möjligheter
Även de som arbetar med att utveckla AI-teknologi erkänner att de ibland har svårt att förstå hur den fungerar fullt ut. Det beror på att AI-system kontinuerligt lär sig och förbättras genom att analysera och bearbeta tidigare data. Denna process gör att AI kan verka som en ”svart låda”, där det är svårt att se exakt hur beslut och slutsatser dras. I filmen från Internetstiftelsen berättar Francisca Hoyer från AI Sweden om risker och möjligheter med AI (4min) .
AI har potentialen att hjälpa oss att lösa stora och komplexa problem, från medicinsk diagnostik till klimatforskning. Nya användningsområden hittas dagligen och det enda vi kan veta säkert är att det kommer att förändra vår vardag. För att dra nytta av dessa fördelar är det avgörande att vi använder AI på ett ansvarsfullt sätt. Det innebär att vi måste vara kritiska och noggranna i vår granskning av AI-systemens resultat och beslut. Genom att övervaka AI:s utveckling kan vi jobba för att teknologin används på ett sätt som är etiskt och fördelaktigt för samhället.
– Det här är ett teknikskifte och precis som tidigare teknikskiften förändras kraven på de kompetenser som behövs. Någon har sagt att det inte är en AI som kommer ta ditt jobb, det är personer som använder AI som kommer göra det.
Magnus Sahlgren, forskare på AI Sweden
Läs mer hos Internetstiftelsen – Vilka risker finns det med AI?
Generativ AI, källkritik, sakkritik och källtillit
Mycket av det innehåll du möter på internet är anpassat till dig utifrån algoritmer och AI som hittar mönster i sådant du intresserar dig av. Det kan också vara innehåll som erbjuds dig för att väcka känslor eller som förstärker befintliga åsikter. I takt med att generativ AI nu enkelt kan skapa innehåll, både texter och bilder, så fylls internet i snabb takt med information med oklar källa. Det kan göra det svårare att avgöra vad som är trovärdigt. Även om en webbsida ser snygg och pålitlig ut så behöver den inte vara det.
Vi brukar prata om källkritik och att det är viktigt att ha koll på källan, jämföra källor osv. I de resultat du får från en AI-tjänst är det väldigt svårt att granska källorna eftersom AI tränat på en så otroligt stor mängd data. Då kan det vara mer lämpligt att prata om att vara sakkritisk, alltså att granska de fakta och den information som genererats. Att fundera över om informationen verkar rimlig och jämföra med trovärdiga källor.
Det är också viktigt att prata om källtillit – att inte misstro allt vi ser på internet utan också bygga upp en kunskap kring källor som är trovärdiga. Det kan vara myndigheter, universitet, organisationer m.fl. Idag används generativ AI även av journalister, nyhetssajter och våra stora medietjänster för att bearbeta text och bild eller skapa sammanfattningar. Många försöker vara transparenta med att markera när AI använts.
Läs mer hos Internetstiftelsen – Så påverkar AI källkritiken på nätet
Läs mer hos Mediemyndigheten – Så kan du arbeta med källkritik och källtillit

AI i skolverksamhet
Begreppet skolverksamhet innefattar förskola, fritidshem, grundskola, anpassad grundskola och kulturskola.
Inspiration och målbilder
Det finns många goda exempel på hur generativ AI kan användas av personal i förskola och skola från våra verksamheter i Karlstad. Genom att ta del av vad andra gör skapar vi målbilder och får inspiration att själva testa.
Läslusten väcks med hjälp av AI på Södra Råtorps skola
”Att barn läser mindre och mindre är ingen nyhet. Det märker vi som lärare också,…
Musikskapande med AI
AI som verktyg i förskolan
AI-bilder av barnens uppfinningar på Mjölnartorpets förskola
AI i skolan – ett område under utveckling

På Skolverkets sida Råd om AI-chattbottar och liknande verktyg går att läsa om både risker och möjligheter med att använda AI i skolverksamhet. Skolverket lyfter även vikten av att prata ihop sig på skolan och formulera ett gemensamt förhållningssätt till AI. Skriftliga riktlinjer gör det enklare att diskutera och förbättra dem.
På frågan om skolan måste undervisa om AI skriver Skolverket att AI inte nämns i läroplanerna men att digital kompetens ingår. AI finns idag i flera delar av digitalisering:
- Samhällets och individens relation till digital teknik.
- Användning och förståelse av digitala verktyg.
- Kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.
- Problemlösning och kreativitet med digitala verktyg.
AI i Karlstads kommun och på BUF
På övergripande nivå i Karlstads kommun finns dels en riktlinje, dels en anvisning kring användande av AI för alla medarbetare. På Barn- och ungdomsförvaltningen finns en anvisning kring AI i skolverksamhet som beskriver hur både pedagoger och elever kan nyttja AI.
AI-tjänster

Känner du dig osäker på vilka AI-tjänster du får använda på jobbet?
Här hittar du information om granskade tjänster.
Ladda inte upp vad som helst i en AI-tjänst

Att ladda upp personuppgifter i AI-tjänster skiljer sig från att ladda upp dem på en vanlig webbsida på flera sätt. AI-tjänster använder avancerade algoritmer för att analysera och bearbeta data, vilket kan innebära att personuppgifter används för att skapa profiler, fatta automatiserade beslut eller generera innehåll. Detta kan öka risken för att personuppgifter används på ett sätt som inte är avsett eller som kan kränka individens integritet. En annan viktig aspekt är att AI-tjänster ofta samlar in och bearbetar stora mängder data från olika källor, vilket kan göra det svårare att kontrollera hur och var personuppgifterna används. Detta kan leda till att personuppgifter sprids eller används på ett sätt som inte är förenligt med GDPR och andra dataskyddslagar.
Webbsidor, å andra sidan, har ofta mer begränsade funktioner för dataanalys och bearbetning, vilket gör det lättare att kontrollera och skydda personuppgifter. Dessutom är det vanligt att webbsidor har tydliga integritetspolicyer och samtyckesmekanismer som informerar användarna om hur deras data kommer att användas.
Det är lätt att lockas till att experimentera med foton och AI, till exempel ladda upp en bild på sig själv och se hur man förvandlas till ett sportproffs eller en sagokaraktär och det kanske är sådant vi testar på fritiden. I vår professionella roll behöver vi dock tänka annorlunda. Bilder på barn räknas som extra skyddsvärda och det är viktigt att vi inte laddar upp och matar AI-tjänster med sådan data (i det här fallet biometrisk data) som de skulle kunna träna vidare på och använda i andra sammanhang.

Kom igång med generativ AI
Generativ AI-tjänst vs webbsökning

Att söka information i en webbtjänst innebär att man använder en sökmotor för att hitta specifika webbsidor eller dokument som innehåller den information man letar efter. Sökmotorn indexerar webbsidor och presenterar en lista med länkar som matchar sökfrågan. Användaren måste sedan själv gå igenom dessa länkar och läsa innehållet för att hitta den relevanta informationen.
Generativa AI-tjänster fungerar annorlunda. Istället för att bara presentera länkar till existerande webbsidor, kan generativ AI skapa utkast och svar baserat på den data den har tränats på. När en fråga ställs till en generativ AI, analyserar den frågan och genererar ett svar direkt, ofta i form av en sammanhängande text. AI:n använder sina algoritmer för att sammanställa information från olika källor och skapa ett nytt, unikt svar.
Förmågan att generera utkast och svar innebär att AI-tjänster kan vara mycket användbara för att snabbt få sammanfattningar, förklaringar eller kreativa idéer. Men det är också viktigt att vara medveten om att AI:s svar kan vara färgade av den data den är tränad på och att den ibland kan fabulera om den inte har tillräcklig information.
Prompt är frågan eller uppmaningen till AI-tjänsten

Prompt är de instruktioner som används för att be AI-tjänsten om vad den ska göra eller vilken typ av svar som förväntas. En prompt fungerar som en fråga eller ett kommando som styr AI-tjänstens beteende och svar. Det är viktigt att formulera en prompt noggrant eftersom det direkt påverkar kvaliteten och relevansen av de svar som genereras.
Uttrycket ”som man frågar får man svar” innebär att sättet på vilket en fråga ställs påverkar svaret som ges. Om en prompt är vag eller otydlig, kan AI-tjänsten ge ett svar som inte är relevant eller användbart. Å andra sidan, om en prompt är specifik och välformulerad, ökar chansen att AI-tjänsten ger ett korrekt och användbart svar.
För att få bästa möjliga resultat från en AI-tjänst är det därför viktigt att tänka noga på hur man formulerar sina frågor. Genom att vara tydlig och specifik i sina instruktioner kan man säkerställa att AI-tjänsten förstår vad som förväntas och kan ge ett svar som uppfyller ens behov.
AI-tjänster ger dig alltid utkast

AI-tjänster vill alltid vara dig till lags, även om de inte har ett korrekt svar att ge dig. Det är viktigt att förstå att AI kan fabulera, det vill säga hitta på eller ge felaktiga svar, när den inte har tillgång till korrekt information. AI-modeller är tränade på stora mängder data och använder denna data för att generera svar. Om en fråga ställs som AI:n inte har tillräcklig information om, kan den ge ett svar som inte är korrekt eller baserat på verkliga fakta. Det här brukar kallas för att AI:n hallucinerar.
Dessutom kan svaren från AI-tjänster vara färgade av den data som AI:n är tränad på, vilket kallas bias. Bias innebär att AI:n kan ha fördomar eller skevheter i sina svar beroende på vilken typ av data den har analyserat. Om träningsdata innehåller fördomar eller skevheter, kan dessa reflekteras i AI:s svar.
För att minimera risken för fabulerande och bias är det viktigt att vara kritisk och noggrann när man tolkar svar från AI-tjänster. Det kan vara bra att dubbelkolla informationen och vara medveten om att AI:s svar inte alltid är helt pålitliga.
M365 Copilot – ”jobbets chatGPT”

Copilot är en AI-assistent som kan hjälpa dig med utkast eller idéer på oändligt många saker, alltså en generativ AI-tjänst likt chatGPT. Du hittar Copilot i M365 i det vi brukar kalla våfflan bland dina andra M365-tjänster. Du hittar den även inne i Teams samt i webbläsaren Edge (längst upp till höger) när du är inloggad med ditt jobbkonto. Eftersom du använder Copilot inloggad med ditt jobbkonto innebär det att du får en säkrare miljö än om du använder ett privat konto eller en annan AI-tjänst på internet. Informationen stannar i Karlstads egen IT-miljö, den delas inte med andra.
Hitta Copilot:
- Gå till portal.karlstad.se och logga in.
- Klicka på Office 365.
- Om inte Copilot redan ligger i verktygsfältet till vänster under våfflan kan du klicka på Appar och där leta upp den. När du hittar den kan du klicka på de tre prickarna och välja Fäst så kommer den att ligga kvar i verktygsfältet.

Prompta med kvalité
Som man frågar får man svar! Under det här avsnittet kommer du få testa att bygga upp en utförlig prompt för att på så sätt öka kvalitén på det resultat du får av din assistent. Vi utgår från fem nycklar (rubriker) och övar genom att bygga på prompten steg för steg.

Öppna Copilot i en flik bredvid eller som ett sidofält till höger i webbläsaren och testa samtidigt som du går igenom stegen.

Gör gärna övningarna tillsammans med en eller flera kollegor och dela era tankar och resultat.


1. Uppgift
Börja med att kort förklara vad uppgiften är – vad du vill ha hjälp med av assistenten.

Prompt: Ge mig en text om [ INFOGA ÄMNE ]
Exempel: insekter, solen, Dalarna, elevinflytande, källkritik

2. Roll
För att utveckla prompten kan du tillföra detaljer som ökar assistentens förståelse för vad du vill ha för typ av svar. En av dessa kan vara roll – det kan dels vara vilken roll du har som mottagare men även vilken roll assistenten ska ikläda sig när den svarar. Om du skriver att du är lärare i fritidshem kommer svaret förmodligen bli annorlunda mot om du skriver att du är brandman.

Prompt: Du ska svara som om du vore [ INFOGA ROLL ].
Exempel på roll: en skalbagge, expert på …, Gustaf Vasa, en pedagog.

3. Sammanhang
Under sammanhang kan du till exempel berätta vilken målgrupp du riktar dig till eller om du vill att assistenten ska ta hänsyn till några specifika kursmål, omständigheter eller förutsättningar. Ju tydligare du är desto bättre svar kommer du att få.

Prompt: Texten skall anpassas till [ INFOGA ÅRSKURS ] där vi just nu fokuserar på [ INFOGA KURSMÅL ELLER FOKUSOMRÅDE ]
Exempel på sammanhang: en grupp 5-åringar, årskurs 2, svenska grundskolan, biologi årskurs 7, viktiga platser under Vasatiden

4. Form
Hur vill du att assistenten skall presentera texten för dig? Vill du ha löpande text eller en punktlista? Här kan du också med fördel begränsa hur lång text som skall produceras, antal sidor eller antal ord. Är du förresten bekant med Lexile? Det är ett mått som visar hur svår en text är att läsa, så att du som lärare enklare kan matcha texter med elevers läsförmåga. Be Copilot förklara Lexile för dig för att lära dig mer!

Prompt: Skriv svaret i form av [ INFOGA FORM ].
Exempel på form: en saga, en faktatext med begreppsordlista, i Lexile 250, max 1 A4

5. Källa
Vilken text eller data som assistenten utgår ifrån är avgörande för vilket svar du får. Har du en egen fil med en text du vill att den ska sammanfatta eller en planering du vill att den ska använda i svaret, då är det utmärkt att bifoga dessa. Det kan även vara så att du vill att den ska hämta underlag från en specifik hemsida eller att du vill att den markerar extra tydligt vilka källor den använt för att du och eleverna ska kunna faktagranska svaret.

Prompt: Använd följande källa: [ INFOGA WEBBADRESS ELLER BIFOGA DOKUMENT ] och var tydlig med att källhänvisa om du använder andra källor.
Exempel på källa: skogeniskolan.se, so-rummet.se, Dokument 1.doc

Exempel på utvecklad prompt:

Ge mig en text om insekter.

Ge mig en text om insekter.
Du ska svara som om du vore en skalbagge.
Texten skall anpassas till en grupp 5-åringar där vi just nu fokuserar på djur i vår närmiljö.
Skriv svaret i form av en saga med fem tillhörande samtalsfrågor.
Använd följande källa: skogeniskolan.se och var tydlig med att källhänvisa om du använder andra källor.

💬 Samtals-/reflektionsfrågor
- Märkte jag någon skillnad mellan en enkel och en utvecklad prompt?
- På vilka sätt kan jag använda utvecklade prompter för att snabbare nå det resultat jag är ute efter?
- Behöver alla nycklar användas varje gång jag promptar?
- Vad tar jag med mig från det här i mitt fortsatta promptande?
⭐ Magin i följdfrågorna – arbeta i process
Kom ihåg att du kan arbeta vidare med de utkast du får från din assistent. Be den förtydliga eller fördjupa något, ändra formen, fråga efter fler exempel eller källor – möjligheterna är oändliga! Att arbeta i en process hjälper till att undvika missförstånd och förbättrar kvaliteten på de slutgiltiga resultaten.
🧠 Hur ska jag prompta för att få en så tydlig planering som möjligt?
💬 Jag vill skapa ett underlag för konflikthantering mellan elever. Ställ frågor till mig för att hjälpa mig i processen.
🪄 Hur skulle jag ha promptat från början för att få det här resultatet?

AI i undervisningen
Lektionsmaterial – Undervisa om och med AI
Innan ni introducerar AI för och med elever uppmuntrar vi er till att på skolan diskutera ert gemensamma förhållningssätt till AI. Ni behöver även vara väl förtrogna med BUF:s anvisning gällande AI i skolverksamhet.
Vi har tagit fram lektionsmaterial som kommer bestå av fem lektioner i olika teman. Till varje lektion finns en PowerPoint och en lärarhandledning. Genomför lektioner i sin helhet eller plocka delar av det som det passar bäst i just din elevgrupp.




